Att flyga utomös med Bildt i tankarna
18 mars, 2007Första morgonplanet från Gardemoen till Kastrup med Sterling var inte försenat men det var inte då lätt att helskinnad komma igenom den norska säkerhetskollen. Flygbolaget rekommenderar att man infinner sig på flygplatsen två timmar i förväg just pga EU-reglerna som även gäller i Norge.
… Det är endast tillåtet att medföra vätskor i behållare på maximalt 100 ml. Med vätskor avses i detta sammanhang alla flytande och delvis flytande ämnen, som t.ex. vatten, flytande tvål, schampo, tandkräm, deodorant, krämer, aerosoler m.m.
Är man påläst så vet man i förväg att det är olämpligt att ha med sig tveksamma ting i handbagaget så allt går smidigt när man skall iväg och att man får lite tid över att läsa morgontidningen och hålla kontakt med världen i övrigt. Men tillvaron är sällan så idyllisk, särskilt inte i Oslo.
Här följer ett exempel som vi alla kanske känner igen:
I säkerhetskontrollen sist när jag var utomös och flög, blev den äldre damen bredvid mig -efter att först ha tömt sina fickor- i turordning avklädd på:
1. Kappan.
2. Stövlarna, med dragkedjor.
3. Glasögonen.
Ändå tjöt det… Samtidigt gick säkerhetspersonalen minutiöst igenom mitt handbagage och snodde mig på 1 st halvfylld 50 ml’s tandkrämstub. -DEN HÄR FÅR DU INTE HA MED!


Det tog alltså tid att komma igenom det norska samfundets felkonfigurerade brandvägg mot EU och jag fick därför rusa till avgångsgaten. Dock hann jag se att den äldre damen som var uppåt åttio såg helt förtvivlad ut. Undrar om hon överhuvudtaget såg något utan sina glasögon?
Viktig grannsamverkan?
Är verkligen USA goda grannar till Det Norske Nobelinstitutt, dem som varje år i Nobelsk anda delar ut fredspriset? De huserar i vart fall bredvid varandra på Henrik Ibsens gate i Oslo.

Grinden till Nobelinstitutets granne bredvid fast åt andra hållet ser ut så här:
Tidigare hette gatan Drammensveien innan man bytte namn på den till Henrik Ibsens gate. Anledningen sägs vara att Drammen är ett problemområde med många turkar. Dvs inte tillräckligt ”fint”.
Snabbt kan nog t.o.m. Bildt se vissa likheter med dataspelet Wolfenstein. Att man lätt kan gå vilse och åka riktigt på nöten ifall man har otur. Som bekant består en konflikt alltid av minst två parter. Varför då rikta in allt krut mot ena sidan? I det här fallet flygpassagerarna och vanligt folk. Är det verkligen rätt väg att gå? Tillåt mig att tvivla.
* Om hakekors i Norges historie:
… Et bemerkelsesverdig unntak fra den generelle utrenskningen av hakekors i det offentlige rom etter 2. verdenskrig, kan sees i mønstret på smijernsdørene til det tidligere Oslo Lysverker på Solli plass i Oslo, fullført i 1931 etter tegninger av arkitektene Bjercke og Eliassen. Lysverkene og deres arkitekter må ha vært likegyldige til at de tyske nazistene allerede hadde startet med å beslaglegge figuren som sin egen. Bakgrunnen for å bruke hakekorset som ornament på portbladene, var ellers at det i mellomkrigstiden var godt innarbeidet som et symbol for elektrisk kraft. På svenske kart fra mellomkrigstiden var det innført som karttegn for vannkraftverk. Det ble også brukt som logo for det svenske elektrofirmaet ASEA frem til 1933. I Danmark brukte Carlsbergbryggeriet hakekors på etikett til ølflaske fram til 1930-årene.Klicka här för att se bilden med PicLens

photoblogs.org





Senaste kommentarer